Den 20 augusti lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beskedet blev en notis i flödet och en lättnad för alla med rörligt bolån. För den med privatlån påverkas man inte heller direkt, vilket är för att dessa lån inte följer samma signaler.
Två räntor som lever olika liv
Bolånet har en bostad som säkerhet. Bankens risk är därmed begränsad, priset följer marknadens finansieringskostnad tätt och rörelserna syns snabbt: den rörliga snitträntan hos de tretton största bankerna låg på 2,73 procent i juli enligt jämförelsetjänsten Zmartas månadssammanställning. Ett privatlån skiljer sig från andra lån då det saknar säkerhet. Där finns ingen bostad att falla tillbaka på, så priset sätts på risken i just din ekonomi. Inkomst, anställningsform, betalningshistorik, befintliga skulder, belopp och löptid vägs ihop till en individuell siffra och spannet i marknaden går från runt fem procent till uppåt tjugofem. Två personer kan låna samma summa samma dag och betala dubbelt så mycket i ränta, utan att någon av dem gjort något fel.
Riksbanken påverkar förstås golvet även här. Effekten är bara utspädd, eftersom risktillägget väger tyngre än styrräntan i den totala siffran. Ett räntebesked som flyttar bolånet med en tiondel kan lämna blancolånet praktiskt taget orört.
Spannet finns dessutom mellan långivarna, inte bara mellan låntagarna. Bankerna använder olika modeller och lägger olika vikt vid samma uppgifter: en aktör kan reagera starkt på antalet befintliga krediter, en annan mer på inkomstens stabilitet. Samma ansökan kan därför få påtagligt olika svar beroende på vem som läser den.
Se upp med räntebetalningen
Här sitter den verkliga fällan. Ett privatlån tecknat under 2023 fick sin ränta satt utifrån hur din ekonomi såg ut just då och den siffran ligger kvar. Har du bytt till en fastare anställning, fått högre lön, betalat av en kredit eller helt enkelt skött återbetalningen prickfritt i tre år, är du en annan låntagare i dag än den banken prissatte då. Det gamla avtalet inkluderar inte ny information. Därför kan det vara bra att se över sina räntekostnader.
Fyra procentenheter på ett lån på 150 000 kronor med fem års löptid handlar om ungefär 17 700 kronor i ränta över perioden, alltså närmare 300 kronor i månaden. Banken har heller inga skäl att höra av sig. Ett lån som betalas i tid varje månad är en välfungerande affär precis som det är och initiativet till en omprövning måste komma från låntagaren själv.
När du jämför privatlån via en förmedlare som Zmarta skickas en enda kreditupplysning vidare till flera banker, som var för sig lämnar bud utifrån samma underlag. Buden säger något ingen räntetabell kan säga: vad just din ekonomi kostar att låna till i dag. Landar de högre än det befintliga avtalet har du ändå fått svaret.
Det som faktiskt har ändrats sedan du skrev på
Två regelförändringar har gjort gamla blancolån dyrare utan att en enda långivare rört sin prislista. Ränteavdraget för lån utan säkerhet är helt borta sedan 1 januari 2026, efter att ha varit halverat under 2025. Räntetaket i konsumentkreditlagen ligger samtidigt på 22 procent, en gräns som fångar ytterligheterna och lämnar mellanskiktet, där de allra flesta ligger, helt öppet.
Effektiv ränta är talet att hålla ögonen på när bud jämförs, eftersom uppläggnings- och aviavgifter räknas in där men inte i den nominella räntan. Ett erbjudande med lägre nominell ränta och högre avgifter kan mycket väl bli det dyrare av två. Löptiden förtjänar samma uppmärksamhet. Längre återbetalningstid sänker månadsbeloppet och höjer totalkostnaden, skillnaden mellan fem och tio år räknas i tiotusentals kronor. Den 20 november träder dessutom en ny konsumentkreditlag i kraft med skärpta krav på kreditprövningen, så den som funderar på att flytta ett lån kan räkna med något fler frågor om ekonomin framöver.
Nästa räntebesked kommer den 24 september. Styrräntan har då legat still på 1,75 procent i ett helt år. Det avgör vad ditt bolån kostar i höst. Vad ditt privatlån kostar bestäms av något helt annat och den frågan går att ställa vilken dag som helst.