Räntetaket sätter en lagstadgad gräns för hur hög ränta ett lån får ha, och skyddar dig från oskäligt dyra krediter. Sedan 1 mars 2025 är taket referensräntan plus 20 procentenheter, vilket med dagens referensränta innebär en högsta ränta på 22,00 procent. I den här guiden går vi igenom vad räntetaket är, den aktuella nivån, hela historiken från 2018 till idag och vad taket betyder för olika typer av lån.
Räntetaket i konsumentkreditlagen innebär att krediträntan och dröjsmålsräntan inte får vara mer än 20 procentenheter högre än Riksbankens referensränta. Med referensräntan på 2,00 procent för första halvåret 2026 blir högsta tillåtna ränta 22,00 procent. Taket sänktes från 40 till 20 procentenheter den 1 mars 2025 och gäller nu nästan alla konsumentkrediter utom bostadskrediter. Vid sidan av räntetaket finns ett kostnadstak: kostnaderna för ett lån får aldrig överstiga själva lånebeloppet.
- Räntetak = referensränta plus 20 procentenheter
- Med referensränta 2,00 procent blir taket 22,00 procent
- Gäller både kreditränta och dröjsmålsränta
- Omfattar nästan alla konsumentkrediter utom bolån
- Sänktes från 40 till 20 procentenheter den 1 mars 2025
- Kostnadstak: kostnaderna får aldrig överstiga lånebeloppet
Vad är räntetaket?
Räntetaket är en regel i konsumentkreditlagen som begränsar hur hög ränta en långivare får ta ut på en konsumentkredit. Både den vanliga krediträntan och dröjsmålsräntan, alltså räntan vid sen betalning, omfattas. Syftet med räntetaket är att förhindra att lån blir oskäligt dyra och att motverka att låntagare hamnar i en skuldfälla. Räntetaket gäller den nominella räntan och uttrycks som ett påslag på Riksbankens referensränta.
Hur högt är räntetaket 2026?
Räntetaket är referensräntan plus 20 procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år, och för första halvåret 2026 ligger den på 2,00 procent. Det innebär att räntetaket just nu är 22,00 procent. Eftersom referensräntan kan ändras vid varje halvårsskifte kan också den högsta tillåtna räntan ändras. Om referensräntan höjs eller sänks följer räntetaket med uppåt eller nedåt.
Räntetakets historik: från 2018 till idag
Räntetaket har skärpts i flera steg. Här är hela utvecklingen.
| När | Vad som gällde |
|---|---|
| 1 september 2018 | Räntetak infördes på referensränta plus 40 procentenheter, men bara för så kallade högkostnadskrediter |
| 1 mars 2025 | Taket sänktes till referensränta plus 20 procentenheter och utvidgades till nästan alla konsumentkrediter. Begreppet högkostnadskredit togs bort |
| 20 november 2026 | Ny konsumentkreditlag träder i kraft och behåller ränte- och kostnadstaket |
När räntetaket först infördes 2018 gällde det enbart högkostnadskrediter, alltså lån med en effektiv ränta på minst referensräntan plus 30 procentenheter, typiskt snabblån och smslån. Genom reformen 2025 sänktes taket kraftigt och kom att omfatta i princip alla konsumentkrediter utom bolån, vilket var en av de största förändringarna i konsumentskyddet på flera år.
Vad betyder räntetaket för olika lån?
Räntetaket gäller nästan alla konsumentkrediter, men får störst praktisk betydelse för de dyraste låneformerna.
- Snabblån, smslån och mikrolån: här har räntetaket störst effekt, eftersom dessa lån tidigare kunde ha mycket höga räntor.
- Privatlån och kreditkort: omfattas av taket, men ligger ofta redan under gränsen.
- Kontokrediter: omfattas också av räntetaket på 22 procent.
- Bolån: omfattas inte av räntetaket, men har normalt en mycket lägre ränta ändå.
Räntetak och kostnadstak
Vid sidan av räntetaket finns ett kostnadstak. Det innebär att de samlade kostnaderna för en kredit, alltså ränta och alla avgifter tillsammans, aldrig får överstiga själva lånebeloppet. Lånar du 10 000 kronor kan de totala kostnaderna alltså som mest bli 10 000 kronor, så att du aldrig behöver betala tillbaka mer än det dubbla. Räntetaket och kostnadstaket arbetar tillsammans för att hålla nere kostnaden för konsumentkrediter.
En viktig sak att förstå är att räntetaket gäller den nominella räntan. Den effektiva räntan, som även väger in avgifter, kan vara högre än 22 procent, särskilt på små lån med kort löptid där avgifterna slås ut på årsbasis. Ett lån kan alltså följa räntetaket fullt ut och ändå ha en effektiv ränta som ligger en bit över 22 procent.
Vanliga frågor om räntetak
Vad är räntetaket?
Räntetaket är en regel i konsumentkreditlagen som begränsar hur hög kredit- och dröjsmålsränta ett lån får ha. Taket är referensräntan plus 20 procentenheter och gäller den nominella räntan. Syftet är att förhindra oskäligt dyra lån och motverka att låntagare hamnar i en skuldfälla.
Hur högt är räntetaket?
Räntetaket är referensräntan plus 20 procentenheter. I dagsläget ligger Riksbankens referensränta på 2,00 procent, vilket ger ett räntetak på 22,00 procent. Eftersom referensräntan sätts två gånger per år kan den högsta tillåtna räntan ändras vid varje halvårsskifte.
Vilka lån omfattas av räntetaket?
Räntetaket gäller nästan alla konsumentkrediter, inklusive snabblån, smslån, privatlån, kreditkort och kontokrediter. Det får störst betydelse för de dyraste låneformerna som snabblån och smslån. Bostadskrediter, alltså bolån, omfattas inte av räntetaket.
Gäller räntetaket för bolån?
Nej. Bostadskrediter är undantagna från räntetaket. I praktiken har bolån ändå en betydligt lägre ränta än taket, eftersom de är säkrade mot bostaden. Räntetaket är framför allt till för att skydda mot dyra lån utan säkerhet.
Vad är skillnaden mellan räntetak och kostnadstak?
Räntetaket begränsar själva räntan till referensränta plus 20 procentenheter. Kostnadstaket begränsar i stället de samlade kostnaderna, ränta och avgifter tillsammans, så att de aldrig får överstiga lånebeloppet. Lånar du 10 000 kronor kan kostnaderna alltså som mest bli 10 000 kronor.
Kan effektiv ränta vara högre än räntetaket?
Ja. Räntetaket gäller den nominella räntan, medan den effektiva räntan även räknar in avgifter. På små lån med kort löptid kan den effektiva räntan därför bli högre än 22 procent, även om lånet följer räntetaket. Jämför därför alltid den effektiva räntan när du tittar på olika lån.
Vad händer med räntetaket i nya lagen 2026?
Den nya konsumentkreditlagen som träder i kraft den 20 november 2026 behåller både ränte- och kostnadstaket. Skyddet mot dyra krediter består alltså, samtidigt som fler kredittyper omfattas av lagen och kreditprövningen skärps.